Kvotering stoppar kompetensmissbruk

På ledarplats i Norrtelje Tidningar (4/7) kritiseras kvotering i alla dess former. Kvotering till bolagsstyrelser skulle inte lösa alla jämställdhetsproblem menar Sveriges Chefsorganisation Ledarna, men nyansera bilden av vem som kan och vill bli chef, skapa fler förebilder, ger en mer korrekt spegling av samhället och vara en stark politisk signal för viljan till jämställdhet.

I de högsta chefsleden finns generande få kvinnor, bara 16 procent på vd-nivå (Ledarnas jämställdhetsrapport 2017). Det hjälper inte att kvinnor är mer utbildade och har bättre betyg, och varken mångfaldskurser, anställningstester eller kompetensutvärderingar har hittills skapat lika möjligheter för kvinnor att göra karriär, hela vägen till toppen, på samma villkor som män. Att så få kvinnor befinner sig på höga positioner är ett demokratiproblem. Beslut som tas på de höga positionerna i näringslivet har starkt inflytande på arbetslivets förutsättningar, vilket ger män ett tolkningsföreträde med effekter som förgrenar sig långt in i samhällets alla delar.

Norrtelje Tidnings Gustaf Svenungsson förutsätter att kvotering ska ske enbart på grundval av kön utan att väga in kompetens - som ofta tyvärr sker idag, men med män som förmånstagare för kvoteringen. Forskning vittnar om att fler kvinnor i styrelsemiljö ökar kompetensen och vinsterna, inte tvärtom. Vi har helt enkelt inte råd att försvåra, för att inte säga omöjliggöra, för halva befolkningen att leda oss till framgång.

En undersökning från Länsförsäkringar Fonder (2014) visar att hela 78 procent av svenska folket tycker att det vore bra med fler kvinnor i bolagsstyrelser. Paradoxalt nog var de flesta emot kvotering, samtidigt som de angav män som rekryterar andra män som orsak till att andelen kvinnor i bolagsstyrelser är så låg.

Stiftelsen AllBright visade i våras upp siffror som tyder på att könsfördelningsbalansen 40/60 i bolagsstyrelser nästan är uppnådd. Dock uttolkar de själva utvecklingen som en effekt av hotet om kvotering. Jag önskar att det fanns mer positiva orsaker som tillskott av en yngre generation, men inget pekar i den riktningen, då medvetenheten om de ojämställda strukturerna bland unga män saknas (Ledarnas jämställdhetsbarometer 2017).

Maktgrupper delar näppeligen med sig av makten frivilligt, och inga paradigmskiften på områdena för jämlikhet och jämställdhet har skett utan vare sig motstånd eller politiska reformer. Att nöta sönder glastaket underifrån tar för lång tid. Kvotering kan spräcka myten om att män är bäst lämpade att fatta besluten i styrelserummen och sätta stopp för kompetensmissbruket.

Annika Elias, ordförande Ledarna

Norrtelje Tidning kommenterar

Jag håller med Ledarna om att det är problematiskt att kvinnor är underrepresenterade i styrelser och på höga chefspositioner. Att det ökar lönsamheten borde vara argument nog för att alla företag ska arbeta för en jämnare könsbalans. Det är däremot inte argument nog för att via lagstiftning upphäva ägarnas rättighet att fritt välja vilka som ska sitta i styrelsen.

Gustaf Svenungsson

Debattartikeln publicerades i Norrtelje Tidning den 12 juli 2017