Ekologisk hållbarhet – grunden till allt

För en hållbar biosfär kan vi bara använda så mycket resurser som naturen har förmåga att förnya. Då blir användningen hållbar över tid. Annars överskrider vi planetens gränser och riskerar skada på ekosystemen och klimatet som inte kan repareras. En hållbar biosfär kräver också att vi tar hänsyn till sociala och ekonomiska aspekter för att säkerställa en rättvis och jämlik fördelning av naturresurser och tillgångar för alla samhällen runt om i världen.

Ekosystemtjänster

Jordens ekosystem ger oss ”gratis” tjänster som vi är helt beroende av för att leva. Alla människor och verksamheter är starkt beroende av ekosystemtjänster. Ekosystemen ger oss rent vatten, luft att andas, mat att äta, pollinering av växter, skydd mot naturkatastrofer och så vidare.

Ekosystemtjänsterna ger oss också råvaror som används i producerande verksamheter. Att ta hänsyn till och förvalta ekosystemtjänsterna är därför avgörande för verksamhetens hållbarhet och långsiktiga framgång.

Om de livsviktiga gratistjänsterna slutar fungera innebär det, förutom lidande, också stora kostnader. Till exempel är pollinerare som bin och humlor en förutsättning för 75 procent av maten vi äter. Utan insekterna skulle pollineringen behöva göras av människor eller med tekniska lösningar, vilket skulle innebära stora kostnader för producenter och maten därmed bli betydligt dyrare.

För företag och verksamheter handlar det alltså om stora och ofta osynliga värden, som hittills inte inneburit någon kostnad. Genom att hantera och minska det avtryck verksamheten orsakar, kan vi fortsätta få dessa tjänster utan kostnad. Vi behöver alltså säkerställa att vi har välmående och produktiva ekosystem så att vi även på lång sikt har tillgång till de ekosystemtjänster som vi beror av – som människor, verksamheter och samhällen.

Planetens gränser

Vi förbrukar idag mer av vår planet än det finns budget för. Vi passerar gränser för hur mycket vi kan använda ekosystemtjänsterna, de gratistjänster vi får från planeten.

Det internationellt erkända forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre utvecklade 2009 modellen Planetary boundaries för att skapa en visuell bild av planetens nio gränser. Gränserna får inte överskridas om människor och verksamheter ska kunna fortsätta leva och utvecklas.

Sedan översikten började användas 2009 har flera gränser överskridits. Eftersom det är människans påverkan som passerar dessa gränser, är det centralt för alla verksamheter att kartlägga och ställa om, för att minska sin egen påverkan på systemen.

De nio planetära gränserna

Klimatförändringar

Utsläpp orsakade av människan. Med industrialismen började vi förbränna fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som släpper ut stora mängder koldioxid. Det leder till att planetens temperaturer sedan dess förändras i en takt som inte är hållbar. Växthusgaser som koldioxid, metan, dikväveoxid och flourerade gaser fångar värme i atmosfären och förändrar jordens klimat.

Havens försurning

När människans utsläpp av koldioxid tas upp i oceanerna, blir vattnet surare. Det försvårar för marina livsformer att bilda skelett och skal, och hotar i förlängningen ekosystemen i haven och deras förmåga att producera fisk och mat till oss människor.

Kemisk förorening

Utsläpp av giftiga ämnen i naturen minskar biologisk mångfald och sänker djurens fertilitet, inklusive människor.

Kväve- och fosforbelastning

Ineffektiv eller överdriven användning av gödningsmedel leder till att gödningsmedel rinner ut till sjöar och hav där de orsakar algblomning som dödar livet under vattenytan.

Färskvattenuttag

Med för stort uttag av sötvatten torkar källor för färskvatten, vilket skadar ekosystemet och gör dricksvatten till en bristvara.

Markomvandling

Omvandling av mark till exempelvis vägar och jordbruksmark tar bort viktiga kolsänkor vilket förvärrar klimatförändringen. Det skadar eller avlägsnar även livsmiljön för vilda djur och för vissa djur närmare bebyggelse vilket ökar risken för zoonotiska sjukdomar. Det vill säga ökad risk för nya pandemier.

Förlust av biologisk mångfald

Minskning av arter och minskning av populationer gör oss mer sårbara för möjligheten att upprätthålla liv och tillhandahålla ekosystemtjänster. Försämring av biologisk mångfald innebär ökade kostnader för många verksamheter, eftersom flera av de ekosystemtjänster som vi idag får gratis behöver ersättas av kostsamma lösningar.

Luftförorening

Utsläpp av små partiklar kallade aerosoler har en starkt negativ inverkan på människors hälsa. Mängden aerosoler påverkar lokalt och regionalt nederbördsmängder och molnbildning.

Ozonskiktets utarmning

Ozonskiktet skyddar jorden från skadlig strålning. Uttunning resulterar i olika skador, som till exempel hudcancer.

Chefens ansvar och affärsmöjligheter

Alla typer av verksamheter har ansvar för att se till att påverkan på vår biosfär är så liten som möjligt och att vi agerar inom planetens gränser. Att navigera hållbarhetsutmaningarna, med fortsatt stark lönsamhet, är ett stort ansvar för dig som chef. I utmaningarna finns samtidigt stora affärsmöjligheter och konkurrensfördelar.

Viktiga områden att titta på

Resursförbrukning

Resursfrågan handlar om förbrukning av till exempel energi, kemikalier, vatten och andra naturresurser. Omställningen som behöver ske handlar primärt om att använda resurser med ett så litet avtryck som möjligt. Här behöver vi skilja mellan förnybara och icke förnybara naturresurser, men också mellan nyutvunna och återvunna, eller återbrukbara resurser.

Läs mer i FN:s rapport: Global Resources Outlook 2024

Klimatpåverkan

Den största orsaken till de klimatförändringar vi ser är våra utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Utsläppen uppstår vid förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Andra stora källor till utsläpp av växthusgaser är kopplade till vår markanvändning så som skogsavverkning, idisslande boskap och användningen av konstgödsel.

Läs mer hos Naturvårdsverket: Klimatet och industrin

Biologisk mångfald

Vi människor är beroende av den biologiska mångfalden. Samtidigt är vi också orsaken till den mycket snabba förlust av arter som pågår. Du behöver vara medveten om hur din verksamhet påverkar den biologiska mångfalden och hur du kan minska de negativa effekterna. Påverkan sker när vi exploaterar mark i jordbruket, när vi bygger infrastruktur och samhällen – men också genom avfall, utsläpp och annan kontaminering av naturen.

Läs mer i SLU:s vägledning: Upptäck ekosystemtjänster i den svenska naturen

Läs mer om biologisk mångfald i vår ordlista

Kemikalieanvändning

En stor mängd skadliga kemikalier finns i omlopp överallt i vår omgivning, till exempel i leksaker, kläder, byggvaror, möbler och elektronik. I Sverige jobbar Kemikalieinspektionen för att minska risken för att människor och miljö skadas av kemikalier. Reach är Europaparlamentet och Europarådets förordning som samlar information och riktlinjer gällande produktioner och säkert användande av kemikalier.

Avfallshantering

Trots EU:s riktlinjer om minskat avfall stiger mängden avfall per person varje år. För att minska mängden avfall behöver vi både minska vår konsumtion och öka återvinning och återanvändande. Många verksamheter behöver se över sina affärsmodeller för att fortsätta vara relevanta och konkurrenskraftiga. Här är cirkulär ekonomi en viktig nyckel, men även en mer cirkulär syn på resurser i stort. Det finns, och kommer fler, lagar och regleringar som styr hur verksamheter måste hantera sitt avfall. Att inte följa regler kan leda till böter, rättsliga påföljder och skada verksamhetens rykte.

Läs mer hos Avfall Sverige: Ny lagstiftning 2024 och om cirkulär ekonomi i vår ordlista.

Verksamheter påverkar och påverkas

Dubbel väsentlighetsanalys innebär att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som din verksamhet påverkar och påverkas av.

• Inom vilka områden påverkar din verksamhet planetens gränser?
• Hur påverkas din verksamhet av att planetens gränser överskrids?

Din verksamhet kan ha en betydande påverkan. Att bevara miljön är viktigt för långsiktig hållbarhet, men även för att ni ska kunna ha en hållbar och framtidssäker ekonomi för verksamheten.

• Lagkrav och regleringar. Strängare lagar och regleringar tillkommer inom flera områden, inte minst styrt av EU-ramverk och strategier för hållbarhetsarbete på EU-nivå. Verksamheter som inte följer reglerna riskerar böter och andra juridiska konsekvenser. Läs mer om European green deal i vår ordlista.
• Riskhantering. Med förändrat klimat, minskad tillgång till resurser och minskad biologisk mångfald behöver verksamheter prioritera riskhantering. Risker som kan uppstå är ökad prissättning på råvaror och förändrade vädermönster som påverkar tillgång till råvaror eller infrastruktur. Genom att förstå, hantera och förutse konsekvenserna för nya risker, kan verksamheter minska risken för oväntade kostnader och bli mer konkurrenskraftig. Läs mer om riskhantering på sidan Hållbar ekonomi.
• Kostnadsbesparingar. Genom att minska energiförbrukningen, optimera logistik och införa åtgärder för att minska påverkan på planeten, kan verksamheter spara pengar på både kort och lång sikt. Det är ett hållbarhetsarbete som också kan leda till ökad konkurrenskraft.
• Rykte och kundrelationer. Konsumenter är allt mer medvetna om miljöförändringar och vill stödja verksamheter som tar ansvar och agerar. Hållbarhet är inte en trend eller tillägg på verksamheten, för konsumenten är hållbarhet det nya normala. Verksamheter som uppfattas vara miljömedvetna och hållbara har därför en konkurrensfördel och det bidrar till att bygga lojalitet hos kunder och användare. Förutsatt att det finns sanning, transparens och relevans i det som kommuniceras. Läs mer på sidan Kommunicera hållbarhet.
• Investera i framtiden. Genom att fokusera på att minska påverkan på planeten och anpassa sig till en föränderlig miljö kan verksamheter säkra sin långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Att investera i hållbarhet och förnybara energikällor kan också öppna upp nya affärsmöjligheter och nya marknader.