Respekt nyckeln i mötet med hbtqi+-medarbetare
Helena Westin, rådgivare och styrelseproffs samt ordförande i Komm, Sveriges kommunikatörer.
– Det här är otroligt enkelt, berättar Helena Westin. Det handlar om ögonkontakt. Bemötande är ett mänskligt möte, och har du inte ögonkontakt blir det väldigt svårt. Grunden till all mänsklig kontakt är bemötandet. I en övning jag gjorde skulle vi berätta om det roligaste med helgen, men lyssnaren fick inte titta den som berättade i ögonen, inte heller ge respons så som att humma, eller säga ja. Får du inte bemötandet från den andra personen blir konversationen mycket kort.
Chefen måste leva som hen lär
Helena Westin är rådgivare och styrelseproffs och sitter i styrelsen för bland annat SVT, Rättviseförmedlingen och RFSL. Hon började som chef på sin egen seglarskola när hon var 19 år, och anställde då yngre personer. Eleverna var barn och Helena lärde sig snabbt att de inte gör som du säger, de gör som du gör.
Hur du agerar som chef blir vägledande för dina medarbetare. En grupp forskare i Italien, under ledning av Giacomo Rizzolatti, upptäckte på 90-talet att spegelneuroner ger oss möjlighet att förutse andras avsikter och handlingar.
Ett experiment visade att nervcellerna hos apor reagerade exakt likadant när apan gjorde en speciell rörelse som när den såg någon annan utföra samma rörelse. Apan speglade alltså rörelsen. Och människan har ett betydligt mer utvecklat system av spegelneuroner än aporna.
– Det behövs såklart policyer, och att du är tydlig med mångfald och öppenhet, men policys är inte mycket värda om chefen inte lever som hen lär. Därför är chefens beteende avgörande för om kulturen på arbetsplatsen blir tillåtande eller inte.
Ta tag i dåligt bemötande direkt
Helena Westin tycker inte man ska tillåta dåligt bemötande. Förekommer det tråkigheter ska man ta tag i dem direkt, där och då. Gör någon något dumt på mötet, till exempel hoppar på en annan medarbetare, suckar eller med kroppsspråk raljerar, måste chefen snabbt och tydligt visa att beteendet inte är okej och inte tolereras.
– Ta tag i det direkt. Där tror jag att många chefer slarvar, och många ursäktar med att ”Du vet ju hur hen är”. Jag agerar direkt i möten, jag gjorde det senast i förra veckan på ett möte.
Att komma ut på arbetsplatsen
Bemötandet för personer som kommer ut på arbetet är viktigt. Helena har kommit ut som lesbisk i många sammanhang, både som anställd och som chef. Men anställda har också kommit ut inför henne som chef.
– Om en person jag är chef för kommer ut ska jag vara stöttande. Det är chefens roll att se till att det är enkelt att komma ut på arbetsplatsen. Men om jag misstänker att någon är hbtqi ska jag för den delen inte tvinga hen att komma ut. Chefen sätter tonen på arbetsplatsen och bemötandet sker därefter, säger hon.
Helena förklarar att om hon som chef delar med sig av något som är svårt, är det lättare för medarbetare att också berätta något som tynger dem. Den som inte kan vara en hel människa på jobbet hamnar utanför, kan inte berätta om personliga erfarenheter på fikarasten eller lunchen, och det blir en dålig spiral.
– Min erfarenhet är att allt blivit enklare efter att jag kommit ut som lesbisk.
Öppenhet leder till bättre hälsa
Att komma ut är för de flesta inte något som bara sker bara en gång. Varje gång hen är i ett nytt sammanhang eller på en ny arbetsplats upprepas processen på något plan.
Sammanställningen Bredda normen, gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, visar att hbtqi-ungdomar kan hindras eller begränsas i sitt val av yrke, och när de etablerar sig i arbetslivet, på grund av normativa förväntningar och homofobiska eller transfobiska attityder i samhället. Sammanställningen visar också på att hur deras sexuella läggning och/eller könsidentitet tas emot på jobbet, är avgörande för hur bra ungdomarna trivs på arbetsplatsen och i yrket.
Att vara öppen med sin läggning på jobbet, och att det uppfattas som oproblematiskt, medför generellt att du mår bättre och trivs på jobbet.
– Min erfarenhet är att det ofta går bra att vara öppen. Vi är mer norm nu än vad vi var för 20 år sedan. Men i samband med skjutningen på en gayklubb i New Orleans – där 49 personer dödades och 53 personer skadades 2016 – diskuterade jag och några vänner hur vi alltid tittar oss över axeln, hur det har blivit normalt att alltid vara lite rädd. Unga hbtqi-personer har det fortfarande sämre än andra unga. Vi chefer måste vara goda förebilder och skapa klimat där alla kan vara sig själva. Det är även en ekonomisk fråga. På en effektiv arbetsplats kan vi vara oss själva, vi har mångfald och inkluderar olika personer för att få bästa lösningarna. Det är så enkelt, men där är vi inte än.
Ett sätt att komma fram till en mer öppen arbetsplats är hbtqi-certifiering genom RFSL.
– Med hjälp av certifiering kan du bredda normen. Vi är alla blinda för olika normer, men genom certifieringen får vi syn på våra fördomar. Kan vi bli duktiga på hbtqi+-bemötande, blir vi duktiga på all annan typ av bemötande också.